• sv
  • fi
  • en

KRIGSMINNEN

.

Hela Hangöudd utarrenderades till Sovjetunionen efter vinterkriget i Moskvafreden den 13.3.1940. Sovjetunionen grundade en stor flottbas med närmare 30000 marinsoldater på Hangöudd och byggde stora befästningar runt basen t.o.m. i stadens centrum (se även “Hangö-info -> Hangö genom tiderna”).

Besöksmål (1940-41)
– Frontmuseet: presenterar Finlands historia och krigen, beläget på det krigstida frontavsnittet i Lappvik
– Pionjärernas minnesmärke: Minnesmärket över de stupade pionjärerna bär namnen på 22 stupade, av vilka 13 dog i en explosionsolycka 30.06.1942. Vapenbröder reste statyn år 1942. Minnesmärket ligger ca 14 km från Hangö centrum, vid Sandö Gårdsväg (Krogarsvägens och Hangöuddsvägens korsning).
– Luftvärnsbatteri i Folkparken
– Lätt kustbatteri på Kråkudden
– Lätt kustbatteri och ett starkt maskingevärnäste på Parkbergen
– Fundament för 305 mm järnvägskanon på Tvärminne kanonbangård
– Det sovjetiska monumentet vid Täktomvägen: Invid monumentet har 453 sovjetiska soldater begravts (267 är okända). Soldaterna stupade i fortsättningskrigets strider.

Övriga besöksmål 
– Krigargraven, Nya begravningsplatsen, Östra allén
– Veteranminnesmärket, Berggatan
– De rödas grav, Nya begravningsplatsen, Östra allén
– Ortodoxa begravningsplatsen, Notholmsvägen
– Minnessten för de ingermanlänningar som begravats i Hangö, Nya begravningsplatsen, Östra allén

Frihetsstatyn 
Frihetsstatyn i Hangö restes år 1921 till minnet av de tyska truppernas landstigning år 1918. När hangöborna återvände efter den ryska arrendeperioden (1940-41) var frihetsstatyn riven. Stenarnas skador reparerades och monumentet restes på nytt år 1943, men revs igen år 1946. Frihetsstatyn restes för tredje gången år 1960 med en ny text “För vår frihet”. Statyn finns vid stranden i ändan av Boulevarden. Frihetsstatyn planerades av Ilmari Wirkkala och Leonard Savola (Granit) och gjordes av skulptör Bertel Nilsson.